Den 14 september 2003 gick svenskarna till val för att folkomrösta om huruvida de ville införa euron eller inte. Folkomröstningen om införande av euron, hette denna röstning, och innebar att svenskarna svarade på en enda fråga gällande o
m de tyckte att Sverige skulle införa den europeiska valutan eller inte. Svaret var tydligt och visade att 55% av svenskarna inte ville gå med i den Ekonomiska och monetära unionen (EMU).
Nu skriver Göteborgs Posten att en eventuell ingång för Sverige i bankunionen återigen är på tapeten. Det var Regeringen som återupptog denna tankegång under sommaren 2017 efter att Nordea uttalat att en flytt av huvudkontoret till Finland var en tänkbarhet för företaget i syfte att ta del av fördelarna som EMU-samarbetet ger. Enligt uppgift håller Regeringen på att inleda en djupgående undersökning om vad ett EMU-medlemskap skulle betyda men resultatet förväntas inte vara klart på mycket länge utan först under hösten 2019 kan en rapport stå klar.
Påtryckningar från EU
Det komm
er även påtryckningar inifrån EU om att försöka få med bland annat Sverige och Danmark i eurogemenskapen. Det här låter EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici meddela tillsammans med Sveriges finansminister Magdalena Andersson under en presskonferens. Under träffen är Magdalena Andersson till synes positivt inställd till ett samarbete där hon bland annat menar att en analys av ett eventuellt inträde i euroområdet är intressant för Sverige, inte minst då utformningen av euron har utvecklats på ett bra sätt. Hon ser även positivt på att ha ett gemensamt bankväsende och identiska regler inom deltagarländerna men hon säger sig även se nackdelarna.
Utveckling av euron
Pierre Moscovici är inte sen med att tala om hur eurosamarbetet skulle kunna utvecklas. Han talar om en gemensam finansminister, en gemensam beskattning liksom en gemensam budget.