En viktig del av de flesta av världens länders ekonomier, inklusive Sverige, är de företag som bedriver sin verksamhet i landet. Framgångsrika företag skapar många nya jobbmöjligheter för landets invånare, och betalar dessutom skatt som bidrar till statskassan och landets välfärd. Därför är det i sin tur viktigt att politiken som drivs i ett land skapar bra förutsättningar för företag att etablera sig och växa. De frågor som rör detta brukar med ett samlat ord kallas för företagspolitik.
En debatt som ofta dyker upp inom företagspolitiken gäller skatterna i Sverige, och den påverkan de har på landets företagsverksamheter. Så sent som under våren 2017 var till exempel två förslag på nya skatter aktuella: ett förslag till en bankskatt och ett förslag till flygskatt. Det förstnämnda fick Nordea att hota att flytta sitt huvudkontor till utlandet, medan det sistnämnda medförde att Norwegians vd meddelade att förslaget hotade företagets planer på att göra Arlanda till ett nytt nav för flygbolaget. En konsekvens av detta skulle naturligtvis bli färre arbetstillfällen i Sverige.
Det är dock inte bara landets politik som styr vilka förutsättningar företagare har att etablera sig, utan också deras egna ekonomiska förutsättningar. Många måste till exempel söka finansiering från andra håll än sitt eget sparande för att ha råd att starta sin verksamhet, till exempel genom ett företagslån. Det går bland annat att ansöka om via företag som Capcito. På det sättet kan företagspolitiken ändå påverka även denna aspekt av företagandet, eftersom en förutsättning för att det ska vara lönsamt att ägna sig åt företagslån är att det finns många företag som är verksamma i ett land, och som vill etablera sig där.