Frågan om hur lång standarden för en arbetsdag bör vara en fråga som diskuterats under en stor del av de senaste 150 åren, inte minst i Sverige. Den har debatterats intensivt och rört upp både glädje och hat och debatten har under senare tid blossat upp igen. Genom åren har en myriad argument lagts fram för och emot sänkningen av arbetstiden. De som är emot den har menat att det blir alldeles för kostsamt för arbetsgivaren, och att det idag inte är realistiskt att ett samhälle som har svårare och svårare att få välfärden att gå ihop har möjlighet att förkorta människors arbetsdagar. Om något, menar vissa motståndare, så måste pensionsåldern höjas, annars klarar vi inte av att ta hand om äldre och sjuka om några (eller något) årtionde. För de flesta svenskar idag är nog dessa argument de mest övertygande, men det finns ändå goda skäl till att fråga sig om inte vissa arbetsgrupper kan dra fördel av kortare arbetsdagar.
Finns det fördelar?
De som är för förkortningen av arbetsdagarna har ofta flera skäl. De menar för det första att kortare arbetsdagar ökar produktiviteten eftersom det inte behövs lika mycket pauser, och människor i det långa loppet kommer må bättre vilket också gör dem mer produktiva. Andra menar att ifall vi sänker arbetstiderna kommer tillgången till arbeten att öka, vilket alltså innebär en fördel i det långa loppet eftersom arbetslöshet är dyrare. arbetstidsförkortning är inte ett modernt fenomen utan har varit en diskussion länge. Arbetstiden i Sverige har successivt sänkts från 14, till 12 och till slut de 8 timmarna vi har idag, och under 1970-talet togs lördagen bort som arbetsdag. Ända sedan 8 timmars arbetsdagen infördes började vissa förespråka 6 timmars. Än idag föreslår politiker att arbetstiden sänks, i alla fall för vissa. Jonas Sjöstedt menar att detta borde införas på kommunerna, vilket han menar skulle statuera ett övertygande exempel om fördelarna med korta arbetsdagar. Partiet föreslår att man inför en nationell satsning på arbetstidsförkortning i kommunerna, vilket de menar kommer kosta kring 2,5 miljarder kronor årligen.
Hur blir det?
Det verkar kanske inte särskilt sannolikt att vänsterpartiets förslag kommer att åstadkomma varaktiga effekter på arbetstiderna. Men även om deras hopp om att sänkt arbetstid på kommunerna kan sprida idealet finns kanske andra skäl att delvis införa det. En lång rad väldigt viktiga yrken är både väldigt krävande och har särskilt betydelsefulla krav på att den som arbetar med det är i utvilad och välmående. I yrken som dessa, alltså till exempel i polisyrket, eller som läkare eller sjuksköterska kan en 6-timmars standard på arbetsdagen kanske vara till stort gagn. Men tyvärr är inte allt som i https://enklare.se/, och även om de flesta i samhället inte skulle ha emot att dra ner 2 timmar från sin arbetsdag varje skift så inser nog lika många att det skulle bli ett väldigt dyrt projekt. De ökande kostnaderna för välfärden och oron för en väldigt osäker framtid gör att många för tillfället tänker mer sparsamt än vad Jonas Sjöstedt hoppas.