Under 2010-talet har det fattats en rad politiska beslut gällande reglerna för bostadslån. Dessa har haft till syfte både att reglera priserna på bostadsmarknaden och att minska skulderna hos Sveriges befolkning. Detta eftersom en alltför hög belåning bland landets invånare innebär risk för en nationell ekonomisk kris om räntan skulle stiga.
Det första steget som togs i denna riktning var att Finansinspektionen i oktober 2010 införde nya regler gällande bolån, som innebar att privatpersoner endast fick låna motsvarande 85 procent av fastighetens värde. De resterande 15 procenten måste köparen finansiera själv, genom att spara ihop pengarna eller, i vissa fall, genom att låna pengar på annat sätt. Det huvudsakliga syftet med denna regel var att minska den kraftiga ökningen av bostadspriser genom att minska antalet potentiella köpare. Tidigare kunde man låna upp till 100 procent av fastighetens värde, vilket inte var bra vare sig för landets ekonomi eller för köparnas privatekonomi. Ett underliggande syfte var således även att styra bolånemarknaden mot en sundare utveckling.
Ytterligare åtgärder för att försäkra detta vidtogs i juni 2016, då ett nytt amorteringskrav började gälla. Det innebar att de som hade en belåning som översteg 70 procent av bostadens värde var tvungna att amortera 2 procent av lånet varje år. När man sedan kom ned på en belåningsgrad mellan 50 till 70 procent av bostadens värde skulle man amortera 1 procent av lånet per år, medan det inte fanns något krav för belåningsgrader under 50 procent.
Dessa regler kvarstår fortfarande, men från och med den 1 mars 2018 gäller även ytterligare regler kring amortering. Den nya regeln som införts säger att om man tar ett bolån som överstiger ens bruttoinkomst med 4,5 gånger, så måste man amortera 1 procent per år (utöver eventuella amorteringskrav man redan har på sig enligt tidigare regler). Man kan alltså som mest få ett amorteringskrav på 3 procent per år. Den nyaste regeln gäller dock inte retroaktivt, utan endast de nya bolån som tagits efter den 1 mars 2018.
Självklart finns det invändningar mot dessa nya regler. Kritikerna menar till exempel att det finns risk för att man istället för en inbromsning av prisutvecklingen på bostadsmarknaden får ett ras, och att de krångligare reglerna försvårar för unga som försöker ta sig in på bostadsmarknaden. Beslutet är dock redan fattat, så nu återstår det bara att se vilka konsekvenser (positiva eller negativa) som det får.